I mitten av Värmland

  Hem   Shop   Gården på Hörn   Våra äpplen   Kurser   Våra djur   Angelas konst   Tommys konst   Kontakta oss

Här kan du läsa lite om Angelas konstnärliga resa

Angela Lind Bergström
1950 – 2013

På Sundsbergsgård
18/01 – 23/02 2020

Angela Lind Bergström (f.1950 d.2013) var en framträdande svensk konstnär från Sunne.

Man kan nog säga att Angela var en konstnärs-själ från barndomen. Inte så att hon fostrades till detta av sina föräldrar, utan det kom nog av sig själv. Hon var en drömmare i skolan, och hon har själv sagt att hon väcktes ibland upp ur sina funderingar i skolbänken med orden Broder Jacob sover du?”.


Angela lämnade Sunne ganska tidigt och flyttade till Vingåker 1970, där hon gick på en estetisk folkhögskola i Kjesäter fram till 1972. Här träffade hon de konstnärsvänner som skulle forma hennes fortsatta konstnärsliv, Mats Caldeborg, Riitta Markuksela och Björn Trysberg. Kjesäters folkhögskola hade på den tiden ett särdeles gott renommé som estetisk utbildning, med många bra lärare. På sommarloven bodde Mats, Riitta och Björn på Åland där de hade ateljéer och Angela besökte dem då och då.

 

1971 gifte sig Angela med Tommy Bergström och flyttade till Katrineholm. 1973 på sommaren, efter att utbildningen var klar på Kjesäters folkhögskola, var det tänkt att Konstnärsgruppen som nu bestod av fem personer, skulle flytta åter till Åland. Då hade tyvärr kommunen sålt huset till en annan, så där stod man med flyttlasset framför ateljé och skolhus. Tråkigt, men en idé tog genast form, och väl hemma i Sverige igen så togs kontakt med alla kommuner norr om Dalälven, och vips var man på väg norrut. På resan fann man vad som behövdes för en konstnärsgrupp på fem personer, det gamla skolhuset i byn Lomsjö i Åsele kommun. Det visade sig vara ett lyckligt beslut för där stannade gruppen i elva år.

 

Det var ju inte någon dans på rosor att bo i en liten by som Lomsjö. Inte för att byborna inte accepterade de nya invånarna utan tvärt om. Redan från början deltog man i vardagen i byn; här hjälpte man varandra. Kvinnorna bakade tillsammans och männen fick hjälpa till där det behövdes snickarhjälp mm. Men ekonomiskt var det inte lätt och vintrarna var ruskigt kalla under de elva åren. I flera veckor kunde temperaturen ligga på -50 eller lägre och ett stort hus som gamla skolan var svårt att hålla varmt.


Lomsjögruppen arbetade mycket utåtriktat med bl.a. konstutställ-ningar på bibliotek, hembygdsgårdar och andra ställen där man kunde hänga konst. Naturligtvis även på kommunala gallerier och konstföreningar runt om i Västerbotten. Gruppen engagerade sig också i bibliotekshus-frågan i Åsele och efter mycket arbete och engagemang tillsammans med åseleborna lyckades man utverka de miljoner kronor som behövdes för ett nytt bibliotek. För den bedriften fick gruppen Åseles kulturstipendium 1979.


1982 kom en inbjudan från Väster-bottens Konstmuseum till Angela om en separatutställning. Den blev av under våren 1983, då hon fyllde hela museet med bilder och skulpturer. Hon arbetade under tiden i Lomsjö-gruppen med framför allt tusch-målningar och textila bilder. Hennes vävstol hade ett innermått på drygt tre meter, så hon kunde skapa stora vävda bilder.

 

 



Under tiden i Lomsjö fick Angela också många statliga utsmycknings-uppdrag runt om i norra Sverige, bl.a. på Umeå Universitet. Här ser man gobelängen ”Ökenvandring” som hänger i ett av de allmänna utrymmen som finns på Universitetet.


Angela hade en förkärlek till att skapa allt från början. Därför spann hon ofta ylletråden och färgade den själv. Hon fick på det viset en stor kunskap i ämnet och undervisade i hur man färgar ylle- och bomullsgarn med både växtfärger och syntetiska färger.
Ett uppdrag som hon blev mycket stolt över att få var när Astrid Pirak (Lars Piraks fru) från Jokkmokk bad henne att komma upp och lära de yngre Samekvinnorna i byn att färga garnet som sedan skulle vävas till tyg för tillverkning av deras dräkter.


Tiden i Lomsjö var för medlemmarna i gruppen en tid där studier av konstnärliga tekniker och bildspråk blev mycket viktig, och detta blev också för många konststuderande från konstskolorna i södra Sverige en möjlighet till vidareutveckling. Det dröjde inte länge innan man lite skämtsamt kallade det hela för Lomsjö- akademien. På den här tiden var inte konstutbildningar på modet och av en del sågs gruppens undervisning som gammalmodig. Här fick man jobba med krokiövningar, teknik inom grafik och måleri, studera konsthistoria m.m. samt laga mat. De som var på besök eller bodde här fick var sin hushållsvecka i tur och ordning som de fick bekosta själva, vilket var betalningen för att vara där.

 

Som så mycket annat varar inte allt detta för evigt. Angela och Tommy hade fått en son som heter Fredrik och det var långt till Värmland där släkten alltid väntade på besök, så 1984 köpte Angela och Tommy en gård i Västmyr i Sunne kommun. Huset hade mycket stort behov av att bli omhändertaget men det var inte så dyrt. Här fick Angela en ny fin ateljé och började väva färdigt de beställningar som hon hade. Samtidigt bytte Sverige regering och det blev totalt stopp på uppdrag för konstnärer, så hon och hennes make fick stora problem med ekonomin.


Angela slutade nästan helt att väva och tog upp grafiken igen. De många inspirationsresor hon tidigare gjort till Grekland och olika arkeologiska utgrävningsområden, och alla dagar som hon spenderat på museer i Aten, Tessaloniki, Kavalla, Kreta, Tassos m.fl. fick nu hennes ateljé att svämma över av grafiska blad med motiv från antiken.

 

Angela hade från början tänkt bli arkeolog, vilket ofta syns i hennes bilder. Hon grävde sig ner i historiens lager och fann motiv som talar till oss än idag. Antikens människor och historia inspirerade henne. Hon fascinerades av spåren och lämningarna från de människor som levde, älskade och dog runt Medelhavet under den tid som man brukar kalla antiken. I de många resorna till Grekland fann Angela skönhet och harmoni i de arkeologiska lämningarna. Intrycken blev till grafiska blad med ett skimrande, lite diffust, uttryck.

 

Collografi eller monotypi kallas den teknik som hon använde för att avrapportera sina upplevelser. Collografi som teknik fick hon av sin vän Hasse Hasselgren från Skåne. Han lärde henne en teknik som han hade varit tvungen att uppfinna på en av sina resor till Afrika, där han hjälpte afrikanska kollegor att bygga upp grafikateljéer. Collografi består av en tryckplatta (stock) av kartong som bearbetas på olika vis och används för att trycka med. Angela utvecklade collografien så att den passade henne, och det som gör att man upplever bilderna som diffusa och ålderstigna.

För att få mat på bordet jobbade Angela mycket med bildunder-visning på skolor runt om i Värmland. 1996 startade hon tillsammans med Einar Bergman Ord Bild Och Form i Karlstad i regi av Kyrkeruds folkhögskola. 2008 var hon med och startade trädgårdsutbildningen Trädgårdsdax i Sunne och det var ingen slump, för Angela hade blivit mer och mer intresserad av trädgård och växter.


2006 startade Angela och Tommy projektet Gården på Hörn i Västmyr, och efter det hände mycket. Ett konstgalleri växte fram och ett musteri, och framför allt fick hon utlopp för sin passion för tomater. Nya (gamla) sorter hittades, som klarar vårt klimat bra. Angela höll föredrag om tomater och dess smaker och egenheter, och odlade tusentals tomatplantor till försäljning runt om i Värmland. Hon började samarbeta med Mårbacka minnesgård och 2007 startade Angela och Tommy Äpplets dag på Mårbacka. En hektisk tid hade Angela tillsammans med Tommy att sköta jobbet som konstlärare, trädgårdslärare, arbetet i ateljén och projektet på Gården på Hörn.


Tyvärr tog allt detta slut för Angela när hon plötsligt insjuknade i ögoncancer år 2009 och hon blev tvungen att trappa ner sitt engagemang. Hon fortsatte ändå med sina resor och 2011 åkte hon till Hong Kong tillsammans med sin son Fredrik med sambo Anna. I Hong Kong letade hon rätt på en botanisk trädgård och där hittade hon vad hon sökte - en Parasollsäv (Cyperus alternifolius), den växt som Selma Lagerlöf hämtade från en av sina resor i Egypten och den växt som Angela hjälpte till att återbörda till Mårbacka minnesgård.